lananathalie.blogg.se

Tiden bara flyger iväg, var tar den vägen?! Spenderade dagen på Belthorne Primary School och fick för första gången träffa dom barn som jag ska arbeta närmare med. Två pojkar i sjuårsåldern, riktiga gosebarn. Min egentligen uppgift är att hjälpa dom med allt skolarbete, den ena har väldigt svårt att koncentrera sig, han är duktig när han vill och behöver inte så mycket hjälp förutom att hålla sitt fokus uppe. Den andra har lite svårare för skolan, behöver lite mer hjälp med att förklara vissa ord men är väldigt duktig om han bara får lite tid på sig. Med tanke på att båda barnen har Afrikaans som modersmål och talar sådan pass bra engelska (alla lektioner hålls också på engelska) är jag mäkta imponerad över vad dom åstadkommer för att vara "troubled children" som lärarna säger. Ännu en kulturkrock där, jag personligen har väldigt svårt för hur vissa saker hanteras här. Barn som missförstått eller helt enkelt inte kan får utskällningar inför hela klassen, ord som "stupid" är förekommande, även kroppsbestraffningar. Det är svårt att ta in för mig som vuxit upp i ett samhälle där sådant inte accepteras. Det är liksom deras sätt att försöka lära barnen disciplin och även om jag inte håller med försöker jag visa respekt. Ännu en sak jag blir upprörd över är hur "the troubled children" i min klass ska ha egna lektioner med mig bara för att läraren vill få bort dom ur klassrummet. Det känns inte som att det tas hänsyn till att vissa barn som går här egentligen behöver extra stöd hela tiden eftersom dom har någon bokstavskombination eller dyslexi. Fastän jag är säker på att lärarna är medvetna om detta så finns ju förstås inte resurserna. Ett jäkla dilemma det här. Det är lätt att som utomstående kritisera vad som görs och sägs av lärarna men jag vet inte hur det är egentligen. Det finns säkert en miljard anledningar till varför saker måste gå till som dom gör, stundtals är det dock svårt att inte ha åsikter. Men på det hela känns det bra, mina barn är snälla och jag tror att jag på något sätt kan hjälpa dom. Bara genom att berätta att jag är där speciellt för deras skull ser man hur dom lyser upp, en fantastisk känsla. Jag ser redan fram emot nästa gång.

 

Kvällen var inte sämre den och bjöd på hamburgare på The Royale Eatery, den mest fantastiska milkshake som någonsin gjorts (jag är säker) och komedishow. En helt fantastisk kväll. Maten var godare än någon annan jag ätit och komedin var riktigt hysteriskt kul. Jag trodde faktiskt inte den skulle hålla väldigt hög standard men tji fick jag. Kvalitén var bättre än på många komedishower som sänds på tv, riktigt duktiga killar. Huset där den höll till var också himla fint, det var ett artsroom tep och hade bara en atmosfär som är svår att beskriva men det kändes som en riktigt cool hemmafest. Lite hipster över det hela. Det var sjukt kul faktiskt. Förhoppningsvis hinner vi gå på en till också!

 

Ja, morgondagen eller ja, idag bjuder på........ STRANDHÄNG! Först kommer Wesley hit på morgonen och ska styra upp alla dessa aktiviteter som vi velat göra, samt försöka slänga ihop en resa längs Garden Route åt oss också inför semesterveckan. Det känns faktiskt jätteskönt att få vara ledig imorn, är helt slut i kropp och sinne. Nämen det blir bra det här, en massa spännande saker väntar alltså snart!

 

Har varit oförskämt dålig på att ta med kameran men ska bättre mig, så förhoppningsvis kommer det bilder med morgondagens inlägg!