lananathalie.blogg.se

Åttonde dagen har kommit och snart passerat. Tiden springer iväg samtidigt som den går enormt sakta. Haha. Tror jag säger det varje gång men det är så sant, man förstår liksom inte, en dag kan kännas som en hel vecka på grund av alla nya intryck. Varje dag blir jag på ett eller annat sätt överväldad. Inte bara en gång utan säkerligen tio. Det är något i alla fall jag är väldigt ovan vid, hemma förundras jag inte över saker längre, det finns liksom mest "samma gamla vanliga" här finns det en sådan stor variation att det inte ens går in. Helt sinnessjukt om man tänker på det och just nu vill jag aldrig åka hem (jo men inte härifrån).

 

Dagen bestod av ett besök av Wesley på morgonsidan och vi fick lite information om alla dom aktiviteter vi vill göra, bland annat vinprovning i Stellenboch, tanken på att cykla från den ena vinprovningen till den andra i ett fantastiskt landskap får det att pirra i magen. Något annat som får det att MINST SAGT pirra är tanken på att dyka i hajbur. Jag hatar hajar. Sharkweek är något jag kan gråta till, så rädd är jag liksom och ändå överväger jag detta jävelskap. Grupptryck när det är som sämst haha. Nämen något i mig vill ändå stirra en haj i ögat medan en annan endast känner NEJ NEJ NEJ. Men vi får se. Det blir nog ett in the moment beslut. Många tårar utlovas oavsett! Samt har vi planerat lite inför vår sista vecka här, det blir mest troligt den kända Garden Route vilket skulle vara helt sjukt bra. Dagarna är proppfulla med aktiviteter och med tanke på vad vi får är det helt sjukt billigt också, så förhoppningsvis blir det 4 dagar där. Är äckligt exalterad, nästan så det gör ont hehe.

 

Efter besöket stökade vi undan frukosten och begav oss direkt mot stranden, Clifton 4 vilket tydligen ska vara "ungdomsstranden", vet inte om det men en strand var det. Sanden var vit, havet blått och utsikten magnifik, som att man ens kunde önska sig mer?! Glassade på rätt bra där i några timmar vilket resulterade i (trots ordentlig insmörjning ett x-antal gånger) i en jävligt röd bränna. Nu talar människan som bränt sig tep en gång förut, på riktigt hur är det möjligt att få så många kroppsdelar röda på en och samma gång? Första gången som jag känt mig som en rikigt svennebanan utomlands, fast det finns väl en första gång för allt. Sedan slapp jag nog undan det värsta; svedan och värken. Det är liksom bara rött, gör varken ont eller hettar vilket gör att jag intalar mig att det "bara är lite rosigt". Men röd är ju min favoritfärg och nu matchar jag ju mitt hår så det känns väl okej ändå!

 

När vi kände oss klara med strandhänget (som att det ens går) så vandrade vi vidare mot Camps Bay för much (middag/lunch) och hamnade på en väldigt mysig restaurang med himla bra personal och service. En Peach Daiquiri och en paella så var jag ytterst nöjd. Allt smakade himmel och solsken så dagen blev enormt lyckad kan man minst sagt påstå! Kvällen bjöd på lite häng i en bar runt hörnet där vi drack lite goda drinkar åt tryckte i oss lite kvällsmat, med andra ord ännu en dag i detta fantastiska land!