lananathalie.blogg.se

Ja jag vet, måste bli bättre på det här med bloggandet, 23:e dagen var alltså igår, lördag. Morgonen började med ett besök på Old Biscuit Mill där det åts potatispannkaka med lax, pocherat ägg och majonässås med gräslök. JISSES säger jag bara, det smakade helt fantastiskt. Laxen här är av en annan värld, förstår inte hur dom får all denna mat att smaka så otroligt bra. Visst saknar man en del maträtter hemifrån men det är inget jämfört med hur mycket man kommer att sakna smakerna härifrån. Jag vet inte hur jag ska klara mig utan Biscan (ja förkortningar är vår grej). Efter en alldeles perfekt måltid började klockan närma sig tolv och ett riktigt äventyr, vi skulle nämligen...... HOPPA FALLSKÄRM!! Går knappt med ord beskriva den känsla man har när man flyger i VÄRLDENS MINSTA (nej kanske inte men det kändes så i alla fall....) plan 3000 meter rakt upp i luften och sedan ska man KASTA SIG UT ur det planet och falla i 200km i timmen. Alltså allt i kroppen säger ju åt en att "hoppa inte förfan" men när man väl är över kanten på planet försvinner alla känslor av rädsla och obehag. Av någon anledning slutar kroppen säga emot och det är en sådan otrolig känsla sprider sig i kroppen. Adrenalinet pumpas utan dess like och jisses vilken känsla man har sedan! Det absolut mest fantastiska jag har gjort hittills i mitt liv. Det var värt allt i hela världen, hujeda mig alltså! Ah, jag blir helt lyrisk av att tänka på det, åh.

 

Efter en adrenalinfylld eftermiddag begav vi oss tillbaka mot Obs för att duscha, klä på oss och gå ut för middag. Vi gick till ett litet mysigt ställe vid namn Ganesh där dom skulle servera lite mer typisk afrikansk mat, ja jag vet inte om det stämde riktigt men maten var liksom helt okej. Tyvärr fick mina lammkotletter ett svagt betyg på grund av att dom var enormt seniga (kunde i princip inte skära någonting) och sedan att det var väldigt lite mat. Själva köttet var gott men det var svårätet och jag gillar inte att kämpa för min mat haha! Nämen efter middagen gick vi tillbaka hem och spelade lite Alkohol-UNO och sedan åkte hälften av oss in till stan och Long Street medan vi i andra hälften åkte till Camps Bay för att gå på en klubb vid havet. St Yves hette klubben, låg ett stenkast från stranden och såg riktigt lyxigt ut faktiskt. Billiga priser i baren trots det! Ja vi hade mycket trevligt, dansade, drack lite drinkar och minglade. Ännu en lyckad kväll här i Cape Town.

 

Nu har halva tiden gått och jag kan inte förstå att vi redan varit här så länge, tiden bara springer iväg. Samtidigt känns det som att det är väldigt mycket kvar också. Jag menar vi har lika mycket kvar som vi har gjort, det är helt sjukt! Det är mycket blandade känslor, jag tror att jag kommer vara redo att åka hem när den tiden kommer men att lämna det här stället känns jobbigt, dock vet jag att jag kommer återvända. Det finns liksom inget annat val, ännu är jag inte klar här! Hoppas ni har det bra därhemma och att sommaren börjar närma sig, vore väldigt trevligt att slippa snö när man kommer hem hehe. Sköt om er!